Du som är medlem i Naturskyddsföreningen är också medlem i ett länsförbund och en krets. Kretsarna motsvarar ungefär landets kommuner, men i Nyköping och Oxelösund har vi en krets för två kommuner. Här följer kretsens historia i korthet, den är delvis gemensam med länsförbundets historia.

En förening för naturintresserade

I början av 1940-talet bildades Naturvetenskapliga sällskapet i Nyköping, med bland annat överläkaren på Sankta Annas sjukhus, Otto Brundin som initiativtagare. Sällskapet blev sedan en del av Svenska Naturskyddsföreningen och hade sitt eget medlemsregister och ekonomi. Även Nyköpings Biologiska Förening (som bildades 1953) var ansluten till Svenska Naturskyddsföreningen. Man anlitade olika experter för inventeringar och utredningar av fågelliv, flora, geologi med mera i Nyköpings omgivningar. Man tog också initiativ till bildandet av Hartsölunds, Valvaängs och Linuddens naturreservat samt Trutbådans och Hartsös fågelskyddsområden.

År 1953 kom nya statliga direktiv om naturskydd. Naturvetenskapliga sällskapet beslutade att det skulle ombildas till en länsorganisation med uppgift att tillvarata naturintressena i hela länet. Namnet blev Södermanlands läns naturvårdsförbund och landshövding Bo Hammarskjöld valdes till ordförande. Förbundet blev i stor utsträckning ett samarbetsorgan mellan Länsstyrelsen och länets 30 kommuner, som i sin tur utsåg ett eller två naturvårdsombud från varje socken. Under kommunreformen i början av 1970-talet ansåg de nya storkommunerna att Naturvårdsförbundet spelat ut sin roll och att kommunala nämnder och förvaltningar skulle ha hand om miljö och naturvårdsfrågorna. År 1974 ombildades därför förbundet till en, från staten och kommunerna fristående förening, med namnet Naturskyddsföreningen i Södermanlands län. Det är det som i dag är vårt länsförbund. Namnet ändrades av länsstämman 2012 till Naturskyddsföreningen Sörmland.

Den 27 november 1953 beslutade interimsstyrelsen för Södermanlands läns Naturvårdsförbund att bilda Nyköpings biologiska förening, med syfte att sammanföra naturintresserade i Nyköpingstrakten. Ett konstituerande möte hölls den 11 december 1953 där  hamnkapten E. Åberg utsågs till ordförande. Konstituerande möte med Södermanlands läns naturvårdsförbund hölls den 26 mars 1954. Resultatet blev att det Naturvetenskapliga sällskapet då delades upp i Södermanlands läns naturvårdsförbund och Nyköpings Biologiska förening. Båda verkar ha varit anslutna till Svenska Naturskyddsföreningen.

När den Biologiska föreningen bildades 1953, bestod det område som i dag är Nyköping och Oxelösunds kommuner av nio olika kommuner. Förutom Nyköping och Oxelösund fanns även Tunaberg, Jönåker, Stigtomta, Rönö, Svärta och Tystberga. Vrena var en del av Bettna kommun. År 1971 och 1974 gjordes kommunsammanläggningar som resulterade i ”storkommunen” Nyköping 1974-1991. I den ingick även det som i dag är Trosa och Gnesta kommuner. En krets för Daga-Gnesta fanns redan och dit hörde även många medlemmar bosatta i Trosa och Vagnhärad.

Under åren från när föreningen bildades 1953 till en bit in på 1970-talet, hade de dåtida kommunerna inte så stort inflytande över naturvårdsfrågor annat än när det gällde deras egen mark. Nyköpings stad inrättade en Naturvårdsnämnd 1954. Naturvård var ansågs vara mest en statlig angelägenhet som främst Länsstyrelsen skötte. Naturskyddsföreningen och dess kretsar var därför inte så beroende av vilka gränser som gällde.

Verksamheten i Nyköpings biologiska förening bedrevs genom sammankomster med föredrag, utfärder och demonstrationer. Med ”demonstrationer” avsågs när texten skrevs att någon demonstrerade något i naturen. Föreningen fick cirka 100 medlemmar och gav från 1960 ut ett medlemsblad ”I Kikaren”. Där rapporterades om fåglar och växter i Nyköpingstrakten, bland annat rapporterades att Nyköpings stad på förslag av föreningen under 1959 inköpt fyra kanadagäss. De sattes ut i staden med förhoppning om att de skulle etablera sig och föröka sig till glädje för Nyköpingsborna. Under 1960- och 1970-talen kom allt fler artiklar om naturvård, ekologi och samhällsplanering och längre fram inlägg om biocider, kalhyggesbruk, övergödning med mera. År 1991 lades tidningen ner på grund av för höga kostnader. I de gamla numren av I Kikaren finns mängder av rapporter om observationer av blommor, fåglar och annat biologiskt. Möjligen minskar rapporteringen av fåglar något när Föreningen Sörmlands Ornitologer bildas 1967 och 1983 när Fågelföreningen Tärnan i bildas. Kretsen har fortsatt att ibland arrangera fågelexkursioner, ibland tillsammans med Tärnan. Alla nummer av I Kikaren 1960-1991 + 2003 finns att läsa på vår webbplats. För att kunna se dem behöver du vara medlem och begära en inloggning till Naturkontakt.

Del av Svenska Naturskyddsföreningen

Den 10 februari 1981 beslutade årsstämman att föreningen skulle ombildas till en krets av Svenska Naturskyddsföreningen för medlemmar i Nyköpings och Oxelösunds kommuner. Nyköpings kommun omfattade då även Trosa och Gnesta kommuner och som nämnts fanns även kretsen Daga-Gnesta för medlemmar i den norra och nordöstra delen av kommunen. Föreningens namn blev Södra Sörmlands biologiska förening – krets av Svenska Naturskyddsföreningen. År 1990 bytte kretsen namn till Naturskyddsföreningen – södra Sörmland. Kretsen arbetar med att bevaka natur- och miljöfrågorna, bedriver upplysningsverksamhet, väcker opinion i väsentliga natur – och miljöfrågor, påverkar politiker, beslutsfattare och enskilda personer samt bedriver folkbildningsarbete. Kretsen medverkade under 1990-talet till att de kommunala naturreservaten Labro ängar, Femöre och Hållet inrättades. En lagändring några år tidigare hade möjliggjort kommunala naturreservat.

I samband med riksföreningens 100-årsjubileum 2009 gjorde länsförbundet en skrift, ”Ideell energi”, där länets kretsar presenteras. Så här står det om Naturskyddsföreningen Södra Sörmland:

Granskar aktivt kommunens planering – kretsen är mycket aktiv när det gäller att granska och yttra sig över den kommunala planeringen. Detaljplaner och andra projekt är ofta under kretsens lupp och synpunkter för en mer hållbar samhällsplanering formuleras. Under 2009 yttrade sig kretsen över kommunens planer för Studsviksområdet.
Har tagit initiativ till naturreservat – kretsen har varit pådrivande för tre naturreservat: Hållets naturreservat (Nyköpings kommun), Timmermons naturreservat (Nyköpings kommun) och Femöre naturreservat (Oxelösunds kommun).
Tintomaravandring – vildmarksvandring i Tintomaras spår erbjuds årligen sedan många år. Rövarbergets sägenomspunna grottor, eldhärjade skogar och historiska kulturlämningar i ödemarken är exempel på inslag i vandringen. Tintomaravandringen är ett samarrangemang med Frisksportarna.
Familjedag vid Stendörrens naturreservat – aktiviteter under dagen: undersöka mjukbotten och hårdbotten, inreda ett akvarium, måla östersjömotiv med ledning, fågelskådning (ta med egen kikare), bygga nya bostäder till Stendörrens fåglar, prova på kajak, aktiviteter med scouterna, fiska abborre i havet och gå tipspromenad.
Modevisning av ekologiska kläder – under 2008 gjorde kretsen en mycket uppmärksammad aktivitet för att uppmärksamma ekologiska kläder. Textilproduktion är traditionellt mycket kemikalieintensiv och en övergång till ekologiska produktionsmetoder är av central betydelse för en hållbar samhällsutveckling.
Ekologisk matfestival i Nyköping – över hundra personer åt ekologisk lunch lagad av Fredrik Hedlund och handlade ekologisk mat av utställarna vid den Ekologiska matmässa som kretsen arrangerade i oktober 2009. Södermanlands Nyheter skrev om ”Ekologisk matmässa medstjärnglans”, ”Potatis från Stigtomta och en stjärnkock från kocklandslaget”. Mässan ägde rum på Hotell- och restaurangskolan i Nyköping.

På stämman 2015 antogs nya stadgar. De är anpassade till de stadgar som riksföreningen antog i Falkenberg 2012. Vid stämman 2016 bestämdes att kretsens namn ska vara Naturskyddsföreningen i Nyköping och Oxelösund. Skälet till namnbytet var undvika förväxling med länsförbundet – Naturskyddsföreningen Sörmland. Antalet medlemmar var 1200 och 1350 stycken mellan 2012-2018.